Idag har jag en deppdag. Eller i allafall några depptimmar. Har ingen lust att gå ut på APU imorgon. Jag vill inte..

Jag saknar min vän, som jag inte träffat sen i somras i princip. En vän som betydde så otroligt mycket för mig och vi hade så otroligt roligt tillsammans. Jag kunde inte sätta ord på vår relation, det var något speciellt. Men vänskapen betydde mer för mig än för den andra. Jag saknar den person jag blir när vi umgås med varandra, att enbart kunna vara mig själv och bli uppskattad för det. Det är en människa som satt avtryck i min själ och kommer att finnas där i många år framöver. Men kanske det är dags att gå vidare, börja ett nytt liv med nya vänner någon annanstans? Studenten kanske blir slutet på något underbart och början på något nytt spännande? Vi får hoppas på det i alla fall :)

Genast känns det mycket bättre när man fått skrivit av sig lite, dessutom prata sista april-planer med min söta vän P hjälper till.

Nu får det vara slut på deppdagarna och börja se fram emot studenten istället!